hannah ellen. ❅

puss fina ni och tack för alla hejjarop jag får jämt. så f-i-n-t. nu tänkte jag svara på lite frågor igen. var ju dumt länge sedan sist. | ☯ frågor och svar, del två.

fråga: hur fick du "jobbet" på farmen? verkar som ett extremt bra koncept och skulle vara kul att göra något liknande! 

svar: jo, minsann. när en jobbar för accomondation and food, så som jag gör nu, det kallas wwoofing. och de finns olika hemsidor som du kan bli medlem på för att ansöka om att få "wwoofa" på en farm. min farm hittar du om du söker på hemsidan helpx, orten är wellington och farmen är en organic farm som ligger i normandale. exakta namnet vill jag inte lägga ut här men om en mailar mig på min nya mailadress; [email protected] så kan jag berätta mer!!

fråga: måste bara fråga om det inte känns lite läskigt att åka helt ensam, hur tar man det steget liksom? annars känner jag att jag också skulle vilja åka någonstans själv. 

svar: det beror not helt på vem du är, och vilket förhållande du har till dig själv. i ärlighetens namn tycker jag minsann att det är mer läskigt, eller åtminstone otryggt att resa med andra än att resa själv. att resa själv är kravlöst, jag kan göra precis det jag är trygg med utan krav från någon annan. jag kan vara superspontan om jag vill, ta dagarna som de känns och boka äventyr när jag har energi, och avboka om jag känner mig trött eller ledsen. det kan förståss kännas lite ensamt att resa själv för vissa. igen får jag oftare ensamhetskänslor bland andra än själv. och värt att poängtera är att sådan har jag alltid varit. lite mer introvert, även om jag är väldigt social och glad och peppig, och energifylld när du träffar mig så är mina viljor, vad jag är trygg och bekväm med och inte definitvt med enligt en introvert än en extrovert. fundera på vad det är som skrämmer dig. vem är du och vad är du trygg med? jag rekommenderar v e r k l i g e n att resa själv. det är superhärligt och otroligt självutvecklande!!

fråga: hur veganvänligt upplever du att nz är? jag tänker på restauranger/cafén o i allmänhet.

svar: precis som överallt i hela världen går det ju alltid att vara vegan. men det är svårt. i de större städerna finns vegan-alternativ på ett gäng ställen och om kocken är duktig går det såklart att gå specialverisioner. men om du vill göra en resa likt den jag gör, där du wwoofar, bor i aribnb har middagar med nya bekantskaper med mera, så går det inte att vara vegan, enligt mig. det är supersvårt, och jag äter helst veganföda så fort jag kan. men jag skulle minsann inte byta bort de fantastiska middagarna jag har haft med mina nyfunna vänner och umgängen någonsin. trots att de innehåll mjölk, och tillstundom ägg. under resan äter jag som en nyfiken vegetarian och det underlättar då den här resan inte ska handla om att jag lever mitt liv så som jag gör hemma. här vill jag vara öppen för möjligheter och självutveckling, mina möten med nya personer är så mycket mer värt och jag har själv fått chansen att - utan andras röster i huvudet, och omkring mig - fått lov att tvivla på min vegan-stämpel. veganföda är fortfarande och kommer alltid vara den typ av kost som jag mår bäst av, både innerligt och externt, men det här med stämplar och att VARA det en äter, utan undantag. det tycker inte jag är sunt, och det fungerar inte i hop med den jag är. jag håller fast mycket vid det jag skrivit här: 
http://hannahellenillustrerar.webblogg.se/2015/march/jag-vill-inte-ha-nagra-restriktioner-samtidigt-som-det-ar-precis-det-jag-behover-2.html#comment

fråga: kanske en konstig fråga men jag undrar vad du äter på din resa, köper du något varje måltid eller hade du med dig något? hur funkar detta? 

svar: jag älskar konstiga frågor! alltså min mage är nog inte superglad då jag äter väldigt oregelbundet under min resa. särskilt under bussäventyret var det mest snacks som förtärdes och nu, när jag jobbar på en organic farm så får jag äntligen ordentliga vegomåltider som mättar och gör mig glad. i wellington åt jag frukost ute nästan varje dag men enkla ting till kvällsmat (de hade knäppt nog ingen kokvrå på mitt hostel). hur som haver rekomenderar jag absolut INTE att en äter ute varje måltid på sin resa, det blir ju jättedyrt!! men någon gång i bland ska en minsann få lyxa till det tycker jag. och woofing är ju superbra eftersom en ofta får fri tillgång till ett helt kylskåp och skafferi i utbytet. tips, tips alltså!

fråga: alltså du är så himla modig! jag undrar hur man vågar prata på engelska? är det klurigt att våga prata med andra filurer på ett annat språk eller hur är det för dig? är själv väldigt osäker på engelska och det hindrar mig från att våga resa!

svar: åh vad fint att höra!! ja, lite modig är jag kanske allt ändå! men inte när det gäller engelskan eftersom det är något jag alltid haft lätt för mig. pratade engelska med mina kompisar och fröknar tills jag flyttade till sverige vid sexårs och hemma i sverige är ju min utbildning på engelska också. dessutom så är alla människor här väldigt förstående eftersom de vet att du inte kommer från nz och alltså att engelskan inte är en självklarhet för dig. så var inte rädd! din engelska kommer att bli otroligt mycket bättre på bara några veckor, eftersom du är omsluten utav språket varje dag. låt inte det hindra dig från att följa dina drömmar. <3