ge ingen tid till ånger det blir bra vad som än kommer.
vårens första dag. | här om dagen köpte jag mig en ny sprakande bomber på monki som jag är ytterst förtjust i. speciellt tillsammans med det prickiga hårbandet från beyond retro känner jag mig lite extra vår-fin. och stolt. all-black-hannah vågade äntligen köpa en klick färg till garderoben. fint! ☂
när jag vaknade i morse var det med på tok för få timmars sömn. jag har inte känt att jag ätit så värst bra på flera dagar och de som brukar vara mina lugna välgörande morgonpromenader har förvandlats till supersnabba cykelturer till skolan. jag har varit förkyld i prick en vecka nu. inte tillåtit mig vila en ända dag förutom i måndags, och var då jäkla stolt över mig själv då jag faktiskt inte lämnade huset på hela dagen och i alla fall gjorde mitt bästa för att vara still.
men jag har svårt för det där. samtidigt som jag är en självutnämnd världsmästare på MYS och kan lätt spendera kvällar med tända ljus stora koppar te, hemmasnickrade fruktfat och rostade cashewnötter och bara pyssla med mitt, fotografier, skriverier, skisser och illustrationer och dagdrömmar eller ett avsnitt av svett och ettikett på svtplay, så har jag så himla mycket entusiasm och pepp i min kropp som vill ut. spring i benen och en hjärna som belönar och hurrar för produktivitet. det är därav svårt för mig att bara vara stilla en dag, ligga i sängen, pilla naveln och göra det dem kallar för ingenting.
jag finner att livet är FÖR roligt! att planera skoj och göra skoj är FÖR roligt, för att kunna vara stilla utan att göra. mys är för mig mer ett älskvärt bestyr än en känsla som uppkommer om jag någon gång gör just ingenting. dock, tycker jag faktiskt mycket om det här med mig själv, trots allt. jag är bra på att planera, har stor fantasi och gör myset till ett väldigt härligt spektakel i hop med tända ljus, bra melodier och nyköpt té. och min produktivitet och peppiga entusiasm är något som ofta leder mig till glädje och lyckokänslor. det är bara det att min kropp och mitt sinne sällan får vila. och så blir det valborg och en ångestklump ligger i magen för jag vill men ORKAR inte fira. inte ett smack. jag går upp, skriver tenta, tar vännerna under armen och äter långlunch på stäkeriet, går och handlar en flaska vitt inför i morgon, naturgodis-nötter och mörk favoritchoklad och med en skamsen lättnad låter jag K åka själv till gbg för att möta upp gänget och kalasa utan mig då min kropp nästan skriker. VILA, HANNAH, VILA. så vad gör jag i kväll tro? jo, jag tar hand om mig. tar ett steg i taget och låter mig göra vad kroppen och själen vill. som att äta choklad och se på hittlåtens historia, gå en kvällspromenad i regnet, dricka vin hos O med fina filurer och skriva sådana här långa texter om allt som känns. fälla några tårar för hjärtslagen och bara ligga och blunda till någon vinylskivas snabba snurr. det är vad jag behöver i dag. för kroppen, för själen - och jag.
glöm ej: ta hand om dig. ha det fint! xx
men jag har svårt för det där. samtidigt som jag är en självutnämnd världsmästare på MYS och kan lätt spendera kvällar med tända ljus stora koppar te, hemmasnickrade fruktfat och rostade cashewnötter och bara pyssla med mitt, fotografier, skriverier, skisser och illustrationer och dagdrömmar eller ett avsnitt av svett och ettikett på svtplay, så har jag så himla mycket entusiasm och pepp i min kropp som vill ut. spring i benen och en hjärna som belönar och hurrar för produktivitet. det är därav svårt för mig att bara vara stilla en dag, ligga i sängen, pilla naveln och göra det dem kallar för ingenting.
jag finner att livet är FÖR roligt! att planera skoj och göra skoj är FÖR roligt, för att kunna vara stilla utan att göra. mys är för mig mer ett älskvärt bestyr än en känsla som uppkommer om jag någon gång gör just ingenting. dock, tycker jag faktiskt mycket om det här med mig själv, trots allt. jag är bra på att planera, har stor fantasi och gör myset till ett väldigt härligt spektakel i hop med tända ljus, bra melodier och nyköpt té. och min produktivitet och peppiga entusiasm är något som ofta leder mig till glädje och lyckokänslor. det är bara det att min kropp och mitt sinne sällan får vila. och så blir det valborg och en ångestklump ligger i magen för jag vill men ORKAR inte fira. inte ett smack. jag går upp, skriver tenta, tar vännerna under armen och äter långlunch på stäkeriet, går och handlar en flaska vitt inför i morgon, naturgodis-nötter och mörk favoritchoklad och med en skamsen lättnad låter jag K åka själv till gbg för att möta upp gänget och kalasa utan mig då min kropp nästan skriker. VILA, HANNAH, VILA. så vad gör jag i kväll tro? jo, jag tar hand om mig. tar ett steg i taget och låter mig göra vad kroppen och själen vill. som att äta choklad och se på hittlåtens historia, gå en kvällspromenad i regnet, dricka vin hos O med fina filurer och skriva sådana här långa texter om allt som känns. fälla några tårar för hjärtslagen och bara ligga och blunda till någon vinylskivas snabba snurr. det är vad jag behöver i dag. för kroppen, för själen - och jag.
glöm ej: ta hand om dig. ha det fint! xx
det du får mig att känna, så får ingen annan mig att må.
✈ | och plötsligt slocknar allt som någonsin varit motiverande här
för du väcker något i mig
och drar mig tillbaka
som om jag levt i en bubbla
ett drömmoln
för du väcker något i mig
och drar mig tillbaka
som om jag levt i en bubbla
ett drömmoln
en illusion ett tag
och så plötligt
dina ord
och jag stammar mig fram längs de små kullerstensgatorna
och så plötligt
dina ord
och jag stammar mig fram längs de små kullerstensgatorna
hoppas att något ska kasta mig ur verkligheten igen
tillbaka till drömmen
för du gör det för svårt att existera
när min värld är så långt från din
så långt från dig | ✈
tillbaka till drömmen
för du gör det för svårt att existera
när min värld är så långt från din
så långt från dig | ✈
berg, spegelblanka vatten, solkyssar och skogsdoft.
G O D M O R G O N. ☼ | i dag är jag världsförkyld. himla dumt när jag har planerat att fara till skolan och tentaplugga, gå på möten och jobba med rädda barnen-projektet. nåväl, det är väl bara att packa näsdukarna och ta ett steg i taget ungfär.
åh, men vet ni vad jag är så HIMLA trött på? "är du sjuk, nu igen! du är alltid sjuk." att höra det jämt är ofattbart jobbigt med tanke på att 1. nej, jag är inte alltid sjuk. det här är tredje gången i år jag är förkyld och det är den ända fysiska brist jag varit med om i år. inga brutna ben eller svåra sjukdommar, bara tre kluriga förkylningar, som det lätt kan bli när en lever, och kanske i bland lite för mycket. 2. jag har väldigt många bollar i luften nu. en skulle väl kunna säga att jag är driftig, eller att jag har svårt att säga nej, men ett projekt, mycket plugg, föreningsliv, hushåll och femtioelva egna viljor kan ta kål på en i bland! och då säger kroppen i från, ger mig en förkylning och så får jag vila. 3. det är jobbigt med tanke på att min sjuka är ett tecken på att jag inte tagit tillräckligt bra hand om mig, och stressat för mycket. jag kämpar verkligen så gott jag kan j-ä-m-t med att ta hand om mig själv på bästa vis. och i bland kan till och med det vara stressande. att höra att det är knäppt att jag är sjuk igen är som att någon bekräftar hur dålig jag är på att ta hand om mig. men tusan, jag gör verkligen mitt bästa, jag utvecklas hela tiden, och det här är trots allt bara tredje förkylningen.
åh, men vet ni vad jag är så HIMLA trött på? "är du sjuk, nu igen! du är alltid sjuk." att höra det jämt är ofattbart jobbigt med tanke på att 1. nej, jag är inte alltid sjuk. det här är tredje gången i år jag är förkyld och det är den ända fysiska brist jag varit med om i år. inga brutna ben eller svåra sjukdommar, bara tre kluriga förkylningar, som det lätt kan bli när en lever, och kanske i bland lite för mycket. 2. jag har väldigt många bollar i luften nu. en skulle väl kunna säga att jag är driftig, eller att jag har svårt att säga nej, men ett projekt, mycket plugg, föreningsliv, hushåll och femtioelva egna viljor kan ta kål på en i bland! och då säger kroppen i från, ger mig en förkylning och så får jag vila. 3. det är jobbigt med tanke på att min sjuka är ett tecken på att jag inte tagit tillräckligt bra hand om mig, och stressat för mycket. jag kämpar verkligen så gott jag kan j-ä-m-t med att ta hand om mig själv på bästa vis. och i bland kan till och med det vara stressande. att höra att det är knäppt att jag är sjuk igen är som att någon bekräftar hur dålig jag är på att ta hand om mig. men tusan, jag gör verkligen mitt bästa, jag utvecklas hela tiden, och det här är trots allt bara tredje förkylningen.
fotografierna ovan är i från min söndag uppe på billingen som är ett berg här i skövde. jag, liselotte och sophie gick upp för att plugga, snart i sälskap med olivia och daniel, grillade soyakorv, pratade om idioter, att säga i från och hur underbart givande det är att vara just ute i naturen. vill helst plugga sådär jämt. xx
och egentligen, jag tycker ju om regn. i bland bättre än solsken, egentligen.
ur arkivet || ☮ 2014-05-21 ⋆ 22.15
jag mår bra, oftast. solen skiner på havet, det glittrar, skimmrar, kvällssolen gör himlen alldeles rosa och att gå i solkyssta ben utan gåshud ger mig lyckorus. vännerna och jag picknickar, planerar äventyr och resor och att cykla till jobbet kan i bland vara den härligaste stunden på dagen. jag älskar min cafévärld och i sängen på kvällen ler jag över att det känns omöjligt att stänga boken. sommaren är här. en efterlängtad magi och i höst väntar en pirrigt spännande framtid.
musiken är viktig för mig. jag lugnar mig melissa horn och peppar mig med svensk hiphop. starka ord och starka känslor. människor som vågar säga sanningen om deras rädslor, saknader, kärlekar och sorger.
jag blir så lätt inspirerad utav det där. att säga som det verkligen är. även nu. egentligen vill jag sudda, sudda, sudda ut. ignorera mörka moln och fokusera på de sista solstrålarna längs horisonten. inte tänka på sånt som skapar tårar i ögonen, en klump i halsen och magont. låtsas som att det inte finns.
men jag vet att om jag gör det så kommer allt tillbaka och hemsöker mig ändå. mitt på den varmaste sommardag kan regnet plötsligt falla. mitt på en molnfri himmel kan det skapas åska.
och egentligen, jag tycker ju om regn. i bland bättre än solsken, egentligen.
så jag tänkte säga som det är nu. ut, ut, ut med det onda. så kanske jag kan lägga undan pennan sedan och känna mig lite lättare. lite friare. lite mera mänsklig.
det finns två saker som gör vattenfall på mina kinder ikväll. svårigheter. kanske känner du igen dig? kanske har du också ont? kanske kan vi alla känna oss lite mer mänskliga ett tag, kramas och bara lova varandra att allt kommer bli bra? efter regn kommer solsken, så som det alltid brukar göra.
ett. jag är ännu inte frisk. mina ätstörningsdjävular har ännu inte lämnat mig. de har gömt sig i små regler, visioner och idéer om hur allt ska och borde vara, hur jag ska och borde vara. jag har så himla lätt för att bestämma mig för hur min kost och mitt liv ska se ut. begränsningar har aldrig varit något jag har haft svårt för. och det är mitt stora problem. jag kan liksom inte tro att det är sant att en kan leva precis hur en vill, träna hur mycket eller lite en vill, äta vad en vill. jag älskar den jag är, här och nu. och det känns visserligen kalasfint, men att ständigt gå omkring och vara rädd för att tappa eller gå upp i vikt. att vakna upp i morgon och inte längre känna mig värdig och fin. det är en mardröm jag är rädd ska bli verklighet. en mardröm som gör att jag begränsar mig, sätter upp regler och lever livet med höga krav. bara för att kontrollera. bara för att jag ska vara säker på att jag tycker om mig själv i morgon också.
två. när mitt tjugofjorton började hade jag gett mitt hjärta till en annan. till han som vi alla kallade för j. jag ville så gärna att en relation skulle kännas på riktigt. jag ville känna den där tryggheten till någon, pirrande kärleken, förälskelsen, det-kommer-alltid-vara-vi-elden som alla pratade om. mitt ex och jag hade haft det fint i hop, åh, verkligen, men jag var aldrig riktigt kär. inga lågor, bara några enstaka första-dejten-gnistor.
så när jag träffade någon ny, någon som sa att han älskade mig redan på femte träffen. då släppte jag allt och kastade mig in. gjorde allt för honom. glömde bort mig själv. jag vill kalla relationen destruktiv. för, jag har aldrig kännt mig så illa behandlad utav någon som jag gör av honom. saker han sa, saker han gjorde, saker han fick mig att känna. jag var aldrig trygg, pirret komm bara från visionen om vilken saga vi skulle vara när det jobbiga var över.jag var rädd för att göra slut efter så kort tid. rädd för att känna mig misslyckad.
men så tog det slut ändå. och sakta men säkert insåg jag hur allt egentligen var. och smutsen på mina fingrar som inte syns, blåmärkena som är genomskinliga och ärren som sitter inuti har jag ännu kvar.
två. när mitt tjugofjorton började hade jag gett mitt hjärta till en annan. till han som vi alla kallade för j. jag ville så gärna att en relation skulle kännas på riktigt. jag ville känna den där tryggheten till någon, pirrande kärleken, förälskelsen, det-kommer-alltid-vara-vi-elden som alla pratade om. mitt ex och jag hade haft det fint i hop, åh, verkligen, men jag var aldrig riktigt kär. inga lågor, bara några enstaka första-dejten-gnistor.
så när jag träffade någon ny, någon som sa att han älskade mig redan på femte träffen. då släppte jag allt och kastade mig in. gjorde allt för honom. glömde bort mig själv. jag vill kalla relationen destruktiv. för, jag har aldrig kännt mig så illa behandlad utav någon som jag gör av honom. saker han sa, saker han gjorde, saker han fick mig att känna. jag var aldrig trygg, pirret komm bara från visionen om vilken saga vi skulle vara när det jobbiga var över.jag var rädd för att göra slut efter så kort tid. rädd för att känna mig misslyckad.
men så tog det slut ändå. och sakta men säkert insåg jag hur allt egentligen var. och smutsen på mina fingrar som inte syns, blåmärkena som är genomskinliga och ärren som sitter inuti har jag ännu kvar.
jag älskar mig. jag älskar mitt liv. jag kramar mig. jag kramar mina vänner. jag har framtidsdrömmar och minnen som bringar lyckorus. musik som får mig att dansa och böcker som får mig att drömma. värmen i rykande kopp te om eftermiddagen och styrkan i att unna mig själv en nybakad kanelbulle.
i söndags, hos farmor, överst på bokhyllan. där stod fyra fotografier utav mig. hannah fem, tio, fjorton och nitton år på jorden. jag tycker så himla mycket om den flickan. jag ler så att jag nästan spricker. lyckorus och tacksamhet så att jag brinner. elden, ni vet? elden. men jag gråter också. för flickan. för att bakom leendet göms självdestruktiva tankar. att aldrig känna sig tillräcklig. det är som en tävling jag alltid haft mot mig själv. och vinner, det gör jag när jag är perfekt och komplett.
aldrig nöjd.
aldrig nöjd.
aldrig bra nog.
aldrig perfekt.
aldrig tillräcklig.
aldrig värd att luta mig tillbaka, andas och bara vara. bara vara hannah.
men nu.
jag såg guldramarna skina liksom de fyra flickornas leenden. jag såg hur allra käraste farmor såg på mig med tacksamma ögon efter en världsmysig morsdag. jag såg hur hon tyckte jag fin jag var, hur fin jag är.
det är så konstigt hur ditt största hot kan vara du själv.
jag skäms för att jag har försatt mig i sådana elenden som nu hemsöker mig. hur jag lät honom behandla mig, hur jag lät samhällsideal och andras åsikter komma nära mig. men nu, från och med nu ska jag våga släppa kontroller och regler och låta bli att måla en bild utav den jag är som jag inte kan leva upp till.
jag såg guldramarna skina liksom de fyra flickornas leenden. jag såg hur allra käraste farmor såg på mig med tacksamma ögon efter en världsmysig morsdag. jag såg hur hon tyckte jag fin jag var, hur fin jag är.
det är så konstigt hur ditt största hot kan vara du själv.
jag skäms för att jag har försatt mig i sådana elenden som nu hemsöker mig. hur jag lät honom behandla mig, hur jag lät samhällsideal och andras åsikter komma nära mig. men nu, från och med nu ska jag våga släppa kontroller och regler och låta bli att måla en bild utav den jag är som jag inte kan leva upp till.
det räcker nu. överallt. det räcker nu! det räcker med att alltid vilja bli mer smal och samtidigt få snyggare kurvor, att sitta så lite som möjligt vid datorn och samtidigt hålla sig uppdaterad bland alla sociala medier, att alltid äta hälsosamt men samtidigt visa att en kan unna sig i bland. det räcker med krav. det räcker med borden. det räcker med att alltid sträva efter något som en inte har!
flickan ville vara perfekt. hon kunde inte se saker med klara ögon. hon vågade inte lämna honom, hon vågade inte släppa kraven. men här sitter flickan nu och har fått nog. precis som elden i mig brinner till att krossa sådana tydliga elendigheter som rasism och ojämställdhet brinner nu elden till att krossa kraven. till att luta sig tillbaka och, precis som jag vill låta alla människor vara precis som de är vill jag låta mig vara den jag är.
det räcker nu. det räcker för mig och om du, om du känner igen dig i mina ord. skrik ut över solnedgången. över det vackra, skimmrande, glittrande, skrik ut över det rosa och molnfria. och låt mörkret komma och var inte rädd. du står där med dig själv hannah, och det är det bästa sälskapet du har. var snäll mot dig själv.
överallt. det räcker nu! var snäll mot dig själv.
det räcker nu. det räcker för mig och om du, om du känner igen dig i mina ord. skrik ut över solnedgången. över det vackra, skimmrande, glittrande, skrik ut över det rosa och molnfria. och låt mörkret komma och var inte rädd. du står där med dig själv hannah, och det är det bästa sälskapet du har. var snäll mot dig själv.
överallt. det räcker nu! var snäll mot dig själv.
vi är så lika och olika på samma gång och jag älskar det.
tre saker jag tänker på i kväll:
☯ sommarstugeliv. | om två veckor tar jag älskade och saknade michaela i handen och far dit. tänker en mobil-fri helg utav goda frukostar i blått porslin (som på fotografierna ovan, de är från i sommar, lyx delux med hallon och äpple på gröten, mumma), promenader längs havskanten, meditation, vin på altanen, solnedgångar, prat, kramar, skratt, fniss och mer kramar.
☯ framtidsdrömmar. | i dag gjorde jag en slags lyckointervention där jag mediterade och åkte som i en tidsmaskin till framtiden för att se hur det skulle se ut om det fick bli så ultimat som jag personligen skulle vilja ha det. och det vackraste och viktigaste utav det jag såg där var följande tre: mamma och pappa och jag har en nära relation då vi stöttar varandra och är mycket närvarande i varandras liv, jag har tatuerade armar och en kamera runt halsen, loppisfynd i hela stockholms (sedärja! jag blev minsann också förvånad, men tydligen är det i sthlm jag vill bo) lyan och en kärleksfull relation och ett coaching-föreläsa-prata-i-radio-skriva-jobb och tillsist såg jag mig själv som en harmonisk person - ej fri från mina demoner men med mycket god kontroll över dessa. yin och yang - en balans som jag ska ha funnit tills dess.
☯ sommarstugeliv. | om två veckor tar jag älskade och saknade michaela i handen och far dit. tänker en mobil-fri helg utav goda frukostar i blått porslin (som på fotografierna ovan, de är från i sommar, lyx delux med hallon och äpple på gröten, mumma), promenader längs havskanten, meditation, vin på altanen, solnedgångar, prat, kramar, skratt, fniss och mer kramar.
☯ framtidsdrömmar. | i dag gjorde jag en slags lyckointervention där jag mediterade och åkte som i en tidsmaskin till framtiden för att se hur det skulle se ut om det fick bli så ultimat som jag personligen skulle vilja ha det. och det vackraste och viktigaste utav det jag såg där var följande tre: mamma och pappa och jag har en nära relation då vi stöttar varandra och är mycket närvarande i varandras liv, jag har tatuerade armar och en kamera runt halsen, loppisfynd i hela stockholms (sedärja! jag blev minsann också förvånad, men tydligen är det i sthlm jag vill bo) lyan och en kärleksfull relation och ett coaching-föreläsa-prata-i-radio-skriva-jobb och tillsist såg jag mig själv som en harmonisk person - ej fri från mina demoner men med mycket god kontroll över dessa. yin och yang - en balans som jag ska ha funnit tills dess.
☯ tatueringar. | en tatuerare jag tycker mycket om ska komma till göteborg snart och jag tänker skicka honom ett mail under helgen och boka mig en tid. frågan är bara vad jag ska göra. bergstoppar? tekopp? yin och yang? mandala? är det någon filur som har en idé om vad som skulle vara sådär typiskt mig så skriv. vore fint med lite inputs. jag vill gärna en till symbol-för-livet på min kropp, något som kan symbolisera den här tiden. tiden då allting går som mest upp och ner men som jag vill och jobbar med att lära mig ÄLSKA, för det är så himla viktigt, då mitt liv föralltid kommer vara fylld utav bergstoppar och djupa dalar, mer eller mindre.
xx.
xx.
kaosvinter.
varje helg, fyra veckor i rad, fyra söndagar, två öl per söndag. att fullkomligt strunta i allt annat och alla andra bara för att gå i samma stad sitta på samma caféer få samma blickar se samma människor träffa honom.
jag skrev långa texter och dagdrömde om hur livet skulle få vara om jag var där. kreativa dagar med konst och kameran och att sitta på den där uteserveringen varje kväll och dricka öl och skratta i kapp och kanske skulle vi ligga på rugg på det där taket du pekade mot en kväll, se upp på stjärnhimlen, prata om våra livsfilosofier och dela kvällens sista cigarett. jag började fundera på om den här utbildningen var rätt för mig ändå. om jag var den jag ville vara. blundade, gick igenom mina dagar och hoppades bara på att den där vem-är-jag-förvirringen skulle gå över.
tills insikterna kom till mig, som små vykort i brevlådan, ett par om dagen. om att jag inte har råd att pendla på det där viset. att jag inte ens har en plats att bo på i den där staden. om att den här utbildningen faktiskt en gång var drömmen och det vore fel om jag inte gav den en ärlig chans. om att det finns människor som känner sig bortglömda när jag flyr, flyr, fram och tillbaka. att jag en dag kommer gå i tusentriljoners bitar om jag fortsätter blunda. om att det aldrig kommer bli han och jag. inte mer än en öl på uteserveringen varje söndag.
och så lite senare, om att den här staden, skövde, faktiskt är sagolikt fin ändå. om att vännerna jag funnit här är bland de bästa människorna jag någonsin mött. att jag faktiskt har mitt liv HÄR nu. och att det faktiskt inte är så att jag hör hemma överallt och ingenstans - att jag är trygg så länge jag är med mig. att jag faktiskt är duktig på det här, det jag pluggar, att det ÄR MIN grej. och att flykter tar mig ingenstans. för det är alltid detsamma när jag kommer tillbaka.
det sista vykortet kom i dag.
jag har haft ont över den där vintern. det är som om jag gick en lång omväg på livets stig och flydde in i en period av kaos och fylla (för att vara jag i alla fall, sedan om jag faktiskt kaosade så värst mycket eller blev så värst full är en annan femma - men det kändes så) och förviring. men någonstans måste jag acceptera, trots skamsenhet över de små rivsår jag satt på min och även andras själar, trots att min energinivå och livspepp har sjunkit de senaste par veckorna på grund av dessa insikter som kommit som käftsmällar och slått mig av den där omvägen, att bergen och dalarna - det är jag. kanske är det genetiskt, kanske är det på grund utav mitt livs alla erfarenheter men jag kan helt enkelt inte låta bli att falla, och klättra, falla och klättra. det är svårt att acceptera att livet kommer alltid vara fylld utav kaosartade perioder. men om en har levt sina tjugokommafem år på detta viset så kanske det ger mig mer att älska än att sucka, att inte ångra, utan snarare att förlåta och acceptera.
att älska de där söndagsbersuningarna och tågresorna jag tog mellan mina olika världar. att förlåta mig själv för dalen som blev min kaosvinter. och att acceptera att det kommer komma en till.
och en till.
och en till.
och en till.
mynta & lime.
ljuset som klara köpte till mig här om veckan (vilken underbar roomie), en kopp varmt vatten med citron och en skål havregynsgröt med kardemumma päron hasselnötter kokos jag förtärde här om morgonen, en himla bra kombination. tips, tips.
godkväll. ☼ | jag har en trött kropp men en lycklig själ. äter grapefrukt och rostade cashewnötter och läser lite bloggar innan jag kastar mig i sängen. lyssnar reelin' in the years med steely dan och tänker på han som fick mitt hjärta att slå på rökiga uteserveringar i februarinätter. jag tycker om hur tiden går. jag tycker om hur dagar blir till år. det jag inte tycker om är när en inte hinner stanna upp i dem och njuta en stund. men det gjorde jag i dag. vilket var glittermagi eftersom jag varit rädd för att det är precis det jag inte gör i livet just nu, att njuta utav små vackra stunder alltså.
efter skolan gick vi alla ut på campus, slog sig ner i gräset under den STRÅLANDE aprilsolen med våra lunchlådor. jag och mina fina pratade om preventinmedel och skrattade åt f som såg ut som en gangster-emil i lönneberga i sitt blonda ruffs och en cigarett mellan mungiporna. så gick vi några och köpte glass och jag smakade tofuline på strut och var mycket nöjd. ett gäng spelade kubb. ett gäng solade eller satt uppslukade i konversationer, några åkte på patriks longboard och jag själv satt i hörlurarna, på svag volym, lutade mig på emmas rygg och blundade för en stund. jag stannade upp där och då. kände lugn och lycka. innan dagen fortsatte igen.
ibland skriver jag dikter om det som känns.
☼ || skrattet ekar genom väggarna och jag blir irriterad
för jag kan inte möta lyckan
stänger in mig i mitt rum och försöker att inte bli arg på mig själv för att jag känner så
för att jag inte är glad
för att jag är nertryckt av rösterna i mitt huvud
mellan mina väggar finns inget skratt i dag
slår mig ner i i fönsterkarmen
öppet fönster och sommarkänslor i vinarna.
en två tre tusen koppar te
ben howard på vinyl
garants grönt-te-chai-masala
min absolut bästa smak
skriver i muminblocket om allt som känns
och om det som pirrar
om tröttheten
och om hjärnspökena
solen går ner bakom berget
men mörkret får inte komma
men mörkret får inte komma
du är bra som du är
livet är fint, du är fin
tänker upprepa det tills dem försvinner
demonerna. || ☼
vårig jazz och lyckliga människor.
tre vykort från livet den senaste tiden. nummer ett symboliserar plugg, plugg, plugg. nummer två är en frukost, gröt med nötter och banan och jordnötssmör är som lördagsgodis ungärfär, som kakdeg. himla gott när jag vill lyxa till det lite, det är ju inte varje dag en unnar sig en burk jordnötssmör tyvärr. nummer tre är från när jag liselotte och ann-sofie åkte till hisingen på kalas. det var en utav de mest m-a-g-i-s-k-a kvällarna på länge. ♥
nu är det en ny vecka och jag känner verkligen att jag behöver säga till mig själv på skarpen för att uppehålla rutier som får mig att må bra. och det handlar inte om att äta såhär eller träna såhär eller plugga såhär, utan det är mycket snällare och, faktiskt härligare än så. den här veckan ska jag:
▼ unna mig ett fint äventyr i gbg.
▼ unna mig ett fint äventyr i gbg.
▼ kramas jättemycket.
▼säga snälla saker till mig själv var gång jag tittar mig i speglen.
▼ påminna mig själv om att vara mindfull och uppmärksamma det fina i var stund. som nu, då jag noterar ljuset på skrivbordet som klara gav till mig alldeles spontant här om veckan, min fina stora kudde som är eminent bra att sitta på när en mediterar.
▼ skratta mycket. söka efter skratt. skämta så som jag gör när jag inte håller tillbaka, titta på roliga och serier, lyssna på roliga podcasts och prata mycket i telefon med pappa för han är bland det roligaste jag vet.
▼ och, som jag nämnde i går så vill jag öva på att säga nej, försöka uppmärksamma och inse mitt eget värde, släppa alla jävla krav och, som även nämnt ovan utöva mindfulness.
▼ sist men inte minst vill jag lyssna på jättemycket vårig jazz och se mig om, på staden, i skolan, i parken utanför mitt fönster efter lyckliga människor. se deras leenden. för ni vet väl att sådant smittar - på riktigt? läste mycket om det i min första kurs. så nu ska jag ut och möta solen och krama klassisar och titta mig om efter lyckoleenden. men först, kan inte ni berätta om något snällt ni ska göra för er själva den här veckan? vore fint. puss!
▼ och, som jag nämnde i går så vill jag öva på att säga nej, försöka uppmärksamma och inse mitt eget värde, släppa alla jävla krav och, som även nämnt ovan utöva mindfulness.
▼ sist men inte minst vill jag lyssna på jättemycket vårig jazz och se mig om, på staden, i skolan, i parken utanför mitt fönster efter lyckliga människor. se deras leenden. för ni vet väl att sådant smittar - på riktigt? läste mycket om det i min första kurs. så nu ska jag ut och möta solen och krama klassisar och titta mig om efter lyckoleenden. men först, kan inte ni berätta om något snällt ni ska göra för er själva den här veckan? vore fint. puss!
när ångesten övertar och jag inte kan bestämma mig för någonting.
tre saker jag vill bli bättre på:
☮ att kunna släppa krav och tänka att det där gäller inte mig när andra berättar om hur mycket de ska träna i veckan, plugga i veckan, kalasa i helgen, jobba i sommar, what evs. jag måste utgå från mina känslor, mina tidigare erfarentheter, mina nuvarande möjligheter, min tid och mitt liv innan jag lyssnar på någon annan.
☮ att säga nej, både till mig själv och andra. heltenkelt önskar jag att finna, eller kanske snarare för mig själv erkänna vad jag verkligen vill och inte vill, precis som vad jag tycker om och inte tycker om och vad jag önskar och inte önskar ska ske. det är så lätt att följa med ut i kalla nätter och stå och frysa och längta och kämpa med tankarna om att "jo, du ska kunna trivas i det här" fastän jag kanske inte alls skulle vilja stå där i pyjamasbyxor på ett högt berg med en vinflaska i ena vänsterhanden och frysa bredvid fel person. bara för att något tar emot när jag ska säga n-e-j.
☮ att inse mitt eget värde. att våga saker på grund av att jag är värd det. precis som att våga säga nej för att jag är värd att gör det jag vill som att säga ifrån när någon gör mig illa eller bara upprepa mitt mantra om att "finns det en så finns det flera" samt att TRO PÅ MIG SJÄLV, att jag fakiskt har saker att ge som få eller kanske till och med INGEN ANNAN har. vi är alla lika, men också unika. vi har alla samma värde, men vi kan ge så mycket till andra på grund av hur mycket vi tror att vi kan och ser att vi är värda. och jag vill se allt.
☮ att utöva mindfulness, särskilt loving-kindness-meditation som jag fick lära mig mer utförligt i veckan. genom loving-kindness-meditation kan jag finna acceptans för alla människor som rör om i mitt liv, samtidigt som jag kan lära mig att tro på mig själv genom att se att den kärlek jag kan sprida kan spridas till alla, och att jag har kunskap att sprida den. åh, jag älskar verkligen meditation. mår så HIMLA bra när det finns som något kontinuerligt i mitt liv. om en inte vet vad loving-kindness-meditation, räck up en hand så ska jag minsann berätta det för dig.
☮ att inse mitt eget värde. att våga saker på grund av att jag är värd det. precis som att våga säga nej för att jag är värd att gör det jag vill som att säga ifrån när någon gör mig illa eller bara upprepa mitt mantra om att "finns det en så finns det flera" samt att TRO PÅ MIG SJÄLV, att jag fakiskt har saker att ge som få eller kanske till och med INGEN ANNAN har. vi är alla lika, men också unika. vi har alla samma värde, men vi kan ge så mycket till andra på grund av hur mycket vi tror att vi kan och ser att vi är värda. och jag vill se allt.
☮ att utöva mindfulness, särskilt loving-kindness-meditation som jag fick lära mig mer utförligt i veckan. genom loving-kindness-meditation kan jag finna acceptans för alla människor som rör om i mitt liv, samtidigt som jag kan lära mig att tro på mig själv genom att se att den kärlek jag kan sprida kan spridas till alla, och att jag har kunskap att sprida den. åh, jag älskar verkligen meditation. mår så HIMLA bra när det finns som något kontinuerligt i mitt liv. om en inte vet vad loving-kindness-meditation, räck up en hand så ska jag minsann berätta det för dig.
xx
köpte rörstrand för trettiofem kronor på myrorna och fick pirr i magen.
"men du kommer så småningom finna styrka och lycka och det som är svidande ska gå över och du ska klättra upp för bergen och du ska beundra utsikten som om du aldrig sett något vackrare och så ska du ner för berget, igenom dalen och upp igen för det är det som är livet. det är bara så"
morgon och sovmorgon. ▼ || en vamare vind möter mig genom fönstret som jag öppnar innan ögonen ens hunnit vakna. håret står åt alla håll och speglen skriker operfektion och jag tänker lite komiskt "åh, du igen. hej hjärnspöket, jag tänker inte lyssna på dig i dag heller. jag tänker fullständigt igonrera dig" och så hoppar jag in i dushen.
i bland kan en inte hjälpa de där svidande tankarna. de är som om de måste få finnas där, som om de måste få tränga in i bland och skapa oordning och kaos i hjärnkontoret i bland. för precis som med berget och dalen så går allt upp och ner och kanske finns det någon mening med att just denna, förövrigt mycket hektiska vecka ska få vara en sådan fylld av små elaka kommentarer från hjärnspöket.
det som är bland det allra finaste med mina dagar är hur de börjar. mina morgonstunder. jag har tillåtit mig att sätta på en bra vinyl, eller spellista och bara göra det som känns. dansa, sjunga, redigera bilder, sminka mig lite extre länge, ta en lång-lång-lång-dush, öppna fönstret och andas in den kalla morgonvinden lite för länge, bara sitta på en stol med mobilen i handen och så, småningom sätter jag mig på min stora kudde på golvet, med ryggen mot sängen (intressant att det är där jag trivs att sitta av alla ställen i mitt rum, inte fåtöljen, eller sängen, eller vid skrivbordet - jag älskar verkligen golvhäng jag), läser hp, dricker te och äter min frukost. lugna morgnar är sannerligen livets guld under en stressig vecka.
ett litet frukost-tips: koka gröten i hop med en halv banan, det gör gröten naturligt mycket sötare. ett annat tips är att toppa den med kokosflakes. krispigt gott och passar utomordentligt bra med bannan. mumma!! ha det fint. HJÄRTA.
det som är bland det allra finaste med mina dagar är hur de börjar. mina morgonstunder. jag har tillåtit mig att sätta på en bra vinyl, eller spellista och bara göra det som känns. dansa, sjunga, redigera bilder, sminka mig lite extre länge, ta en lång-lång-lång-dush, öppna fönstret och andas in den kalla morgonvinden lite för länge, bara sitta på en stol med mobilen i handen och så, småningom sätter jag mig på min stora kudde på golvet, med ryggen mot sängen (intressant att det är där jag trivs att sitta av alla ställen i mitt rum, inte fåtöljen, eller sängen, eller vid skrivbordet - jag älskar verkligen golvhäng jag), läser hp, dricker te och äter min frukost. lugna morgnar är sannerligen livets guld under en stressig vecka.
ett litet frukost-tips: koka gröten i hop med en halv banan, det gör gröten naturligt mycket sötare. ett annat tips är att toppa den med kokosflakes. krispigt gott och passar utomordentligt bra med bannan. mumma!! ha det fint. HJÄRTA.
sextiotalsvinyler, vinflaskor med stearinljus i och höga skratt som ekar ut på gatorna.
Godmorgon!! ☮. | Här sitter jag på sovrumsgolvet. Äter gröt med jordnötssmör, banan och cashewnötter, lyssnar på min nya sextiotalsspellista och filosoferar. Sextiotalsmusik är ett utomordentligt sätt att starta dagen på vill jag säga, det peppar mig precis så som jag behöver idag då pulsen är lite för hög och jag har svårare än vanligt att andas (hej massvis med plugg, en förening och ett projekt plus kreativt längtande och sommarplanerande). Hur som haver vill knäppisen ovan gärna dela mina sextiotalsfavoriter med dig här: 1960's swinging smoking dancing.
Jag är med i ett projekt i sammarbete med Rädda Barnen som heter Ellen, är det någon som känner till det tro? Kortfattat så agerar jag samt två vänner samtalsledare för tio tjejer på en gymnasieskola i tio veckor, där vi informerar, diskuterar och pratar om och kring viktiga och aktuella ämnen såsom sex och kärlek, familj och vänner, sociala medier, normer och jämstäldhet, feminism, makt, mens och kropp och knopp. I går var det vår femte träff och dagens tema var sociala medier då jag fick äran att vara lite utav en expert då jag är den utav oss ledare som har mest kunskap angående sociala medier och dessutom tycker det är himla intressant och jäkla, jäkla kul! Bland annat delade jag med mig utav min histora och mina kunskaper om ätstörningar och min påverkan på och från medier och fick lov att bidra till tjejernas förståelse kring det faktum att allt som visas på nätet och i medier inte är detsamma i verklighet.
Anyway, vad jag tog med mig från denna fantastiska träff var att jag själv borde tänka mycket på vad jag egentligen publicerar - och varför. Jag slås jämt mellan det stilistiska och fotografiska vs. det knäppa och ärliga. Ett exempel är fotografierna ovan (tyckte det passade i hop med 60's eftersom jag ett. bär prickigt och två. fotografierna är svartvita - se så stilistiskt min hjärna tänker!!). Det första fotografiet har jag redan publicerat på min instagram - @_hannahellen - och det jag gjort med det breeda leendet är att jag skickat det som ett hej-jag-saknar -dig-mms till mamma.
Att få lov att vara stilistisk tycker jag är fint. Jag är ju intresserad av fotografi - och jag vill bli bättre på att fotografera. Jag tar bilder, redigerar, väljer ut den finaste och visar upp då jag vil visa det bästa jag kan, för att sedan ta nya och bli ännu bättre. Det är ens styrka jag har som jag vill jobba på.
Men, vad sägs som lite mer ärlighet och knäpphet mitt i allt stilistiskt och fotografiskt? Ett visst fotografi får hamna på instagram, ett visst fotografi får gå till mamma, men här, här vill jag dela båda. xx
önskas: djupa andetag, fler timmar på dygnet och en vegansk banankaka.
❥ det är ganska ofta jag skriver om mina dagar med lite extra kryddor på. vackra ord gör alldagligheter till juveler, men i dag har jag fått insikten att, trots att en positiv attityd sällan är något annat än bra så vill jag även sprida ärlighet. både ut och in, till er och till mig. nu jag tänkte jag berätta om det dygn jag och klara spenderade i göteborg, hur vackert solen sken, hur spännande det var att få uppleva en annorlunda typ av konsert än vad jag vanligen besökt och ur lycklig klara var över att få se sitt favvo-band och hur peppigt det var att få sällskapa henne.
det jag kanske vanligen skulle ha lämnat ut var hur besviken jag kände mig över att inte få spendera så mycket tid i solen om söndagen som jag önskat, hur mycket tankarna snurrade under konserten och hur jag inte kände mig alls som mig själv den där måndagen, dagen efter. men, jag köpte två fina vinyler på bengans musikaffär och fick insiktsfull egentid med klara. dessutom hängde jag med liselotte och hennes lars i solen någon timmar, alldeles vid vattnet med ett paket jordgubbar som han köpt till oss. så fint.
men innan vi mötte upp ett utav de finaste par jag vet så åt jag och klara lunch i haga, på en deli haga. jättegott som vanligt. mumma kardemumma för hummus, vindolmar och linsbollar!! jag njöt, trots att jag inte kände mig fin och hade lite för mycket irritationer och besvikelser i maggropen. men herre, vad skönt det är när solen värmer. och hur fint är inte haga egentligen? bli inte förvånade om ni ser mig skutta omkring där i vårkläder med en kamera runt halsen redan nästa helg igen. om det är någonstans i göteborg jag ska bo så är det däromkring.
ha det fint! xx
om en gröt med äpple, tranbär, jordgubbar, kokosflakes och quinoa.
Godmorgon!! Varför ej måndagslyxa med vårig quinoagröt? Det du behöver är: 1 dl quinoa, 1 dl vatten och lika mycket soyamjölk, en näve tranbär, matskeden linfrön, kokosflakes, pumpafrön, nötter, ett halvt äpple och tre mellanstora jordgubbar plus vaniljpulver och kardemumma. Börja med att skölja av quinoan i hett vatten, låt det sedan koka i hop med kardemumma, en nypa vaniljpulver, linfrön och tranbär i cirka femton minuter tills allt vatten är borta. När gröten är klar, och alltså allt vatten kokat bort, servera med äpplebitar, jordugbbar, nötter, frön och kokosflakes och så lite mjölk. Vill du ha en sötare gröt rekomenderar jag att ringla över lite agave sirap också. Det blir en jäkla fin start på dagen detta, vill jag lova.
Några bra saker jag tänker på en måndagsmorgon:
☼ Min NYA spellista. den gamla blev som nämnt inte bra. slog på den en dag och kände att nej, det här var varken vårigt eller peppigt. Inte gott alls. Så här kommer en alldeles ypperlig vårspellista, som förhoppningsvis även fyller dig med VÅRPIRR. Här: café april, en smak av hallon och fågelkvitter.
☼ I lördags spenderade jag min dag och kväll i gbg-solen. iklädd vårklänning och nymålade (svarta) naglar och tunn jacka, om ens någon alls! Vi åkte båt ut till hisingen och besökte trevligaste festligheten på jagvetintenär, med musikquiz, livemusik, himlagoda röror samt foccacia att förtära, fruktig bål, femtio fantastiska gäster och allt i den kanske finaste lägenheten jag har varit i. Ni vet, en sådan där en bara går omkiring och tittar upp jämt, med öppen mun och hakan i golvet för hyllorna, väggarna, fönsterkarmarna är fyllda med de mest sagolika fynd. Kameror som kryddburkar, trearmad lampa, vinylskivor, stringhyllor och porslin. ÅH.
☼ Så har jag fått sommarjobb också!! på ett café i Halmstad. Återkommer med mer om det men ah! Det gör mig SÅ HIMLA GLAD. Tycker det känns så pepp att få lite erfarenhet inom den branchen eftersom jag en dag drömmer att öppna ett eget café. Fett!
☼ Pirr i magen har jag också, men sedan när är det något nytt egentligen! Vare sig det är nervöst och oroligt, inte så välmående pirr som peppigt och kärleksfullt pirr, hör det liksom våren till nästan.
☼ I går köpte jag glass och gömde längst bak i frysen. Oatly med vaniljsmak. Tänkte ta fram den en solig eftermiddag och förtära med lite cashewnötter kanel och mörk choklad plus en kop té på balkongen. Tror att plugget blir både betydligt trevligare och vårigare då. Och i dag ska solen skina! Tror det blir en glassmåndag i dag jag. Ha det fint! Hjärta.
☼ I går köpte jag glass och gömde längst bak i frysen. Oatly med vaniljsmak. Tänkte ta fram den en solig eftermiddag och förtära med lite cashewnötter kanel och mörk choklad plus en kop té på balkongen. Tror att plugget blir både betydligt trevligare och vårigare då. Och i dag ska solen skina! Tror det blir en glassmåndag i dag jag. Ha det fint! Hjärta.
jag hör fortfarande hur havsvindarna blåser, jag ser fortfarande hur hennes mörka ögon glöder.
jag tycker det är viktigt att låta sig känna vemodet och ifrågasätta i bland vad tusan en gör i den värld den lever i just där och då, just här och nu. varför bor jag där jag bor, umgås med de jag umgås med, klär mig som jag gör, pluggar det jag pluggar och så vidare. det kan vara väldans tungt att ta tag i alla frågorna samtidigt, men att någon gång i bland låta dem passera genom tankebanorna tror jag är himla värdefullt. så att en inte går på räls. så att en inte vaknar upp i medelåldern och undrar vad som hände med de där åren som skulle vara så magiska, vad hände med de där åren som skulle leda mig till något annat än där jag är i dag.
i bland känns min utbildning så himla, himla rätt. för jag kan i bland trilla av stolen så intressant det är, och jag kan i bland se mig själv i framtiden hjälpa människor med de metoder och verktyg vi i skolan får lära oss att använda. men i bland ser jag på mina penslar och pennor, på gitarren och tékopparna och kameran och undrar hur jag hamnade i en utbildning så vetenskaplig och regelbunden, och inte med något mer kreativt sprudlande?
i dag är en sådan dag. i dag är en dag då jag smyger in på andra utbildningars hemsidor bara för att få smaka lite på en annan värld. och i morgon kanske jag vaknar upp ur förvirringen och ler återigen över tryggheten att gå på en utbildning som leder mig till ett så brett urval av framtidsvisioner, där jag dessutom får en kandidatexamen, där jag dessutom lever ett himla pirrigt, älskvärt, magiskt och efterlängtat liv utanför utbildningen.
men i kväll låter jag ovissheten finnas. jag reflekterar över viljor och drömmar och känslor. magontet att inte ha någon annan stans att ta vägen, rädslan för att misslyckas finns gömd under tuffheten, tryggheten att allt någonstans alltid löser sig, hur krångligt saker och ting blir. tre djupa andetag och så lyssnar jag på håkan och dricker te och låter mig vara precis lika mellankolisk som för ett år sedan, innan jag visste vad jag skulle plugga, eller ens vad jag ville plugga.
det är så lustigt hur en kan ligga på en annan plats i en annan tid och känna ungefär precis samma sak. och kanske kommer jag alltid ha det så. ett år senare, ett större steg upp för trappstegen, men ändå med förvirring och ovisshet i magen. för ens en sekund, för en stund. känns det så himla bra ändå. att allting inte alltid känns rätt. att allt inte alltid flyter på. att det finns vägkortsningar och flera vägar en kan välja att färdas på. ✈
vänner, vänner, vänner.
att åka en kvart på tåget till henne, få bor där, få prata av sig, få lyssna på sagolika vinylskivor, dricka vin, somna fnittriga och stanna över natten. det är himla fint det.
himla fint. jag är så tacksam över att ha funnit en plats där jag är omgiven utav så många bra personer. så många fina hjärtan.
här har våren börjat blomma. både i mig och ute på gården. små gula blommor på växer redan på gräsmattan och gruset doftar sådär som det gör en torr solskensdag. knoppar på träden, men inga blad än. det kommer kanske ta ett tag innan grenarna blommar på riktigt. men det knakar. det växer. och så småningom sträcker sig väl grenarna mot himlen och välkomnar sommarens solkyssar på sina blad. kyssar. så småningom blommar allt. även träden även jag. ☯
här har våren börjat blomma. både i mig och ute på gården. små gula blommor på växer redan på gräsmattan och gruset doftar sådär som det gör en torr solskensdag. knoppar på träden, men inga blad än. det kommer kanske ta ett tag innan grenarna blommar på riktigt. men det knakar. det växer. och så småningom sträcker sig väl grenarna mot himlen och välkomnar sommarens solkyssar på sina blad. kyssar. så småningom blommar allt. även träden även jag. ☯
numera slår mitt hjärta för våren i stället. det är så mycket enklare med solkyssar.
ps. jag gjorde en spellista för april, la upp här, publicerade, och sedan, ett par dagar senare gick jag på min morgonpromenad och tänkte nej, "vad är det här". så jag tog bort den. ny lista kommer, med mer vår och mindre kaos (precis som i mitt hjärta). xx
love is all from what i heard but my heart has learned to kill.
☮ ☮ ☮. | en söndagslista:
vilket väder är det idag? himlen är blå, solen strålar och vinden som smyger in genom mitt öppna sovrumsfönster är inte längre bitande sval utan precis sådär härligt frisk som den ska vara en söndag i april.
vad har du på dej? svarta cheap monday jeans, tajta med hög midja och ett stentvättat linne med djup urringning under armarna, tänker att hade jag haft en tatuering på övre revbenen hade den synts nu. fint.
vem saknar du just nu? klara! min kära kombo som jag ska få möta i gbg om några timmar!! vi har inte träffats på lite mer än en vecka nu och åh! vad mycket vi har att ta igen. så saknar jag morfar och mormor också. ringde mitt i deras påskfirande i går och morfar blev så glad, så glad, så glad och det gör ont ända in i själen på mig att jag inte får krama honom precis nu.
vad gjorde du igår? igår hade jag en lördag för mig själv, gick morgonpromenad som vanligt, åt frukost framför en serie för ovanlighetens skull (annars är det alltid jag och harry potter om morgnarna), fresh prince of bell air, nittiotalsserien med will smith. underbar. så pluggade jag i ett par timmar innan jag cyklade hem till mandy på långlunch. det var SÅ gott, och trevlans att få prata, prata, prata om sådant som dudes, kärlek, att vara känslomänniska och framtidsvisioner. kom hem sent och hade myskväll med mig själv i hop med solnedgången. satt i fönsterkarmen med tända ljus, té, skrivblock, penna och ben howards fantastiska album 'i forget where we where' på repeat. magiskt.
vem saknar du just nu? klara! min kära kombo som jag ska få möta i gbg om några timmar!! vi har inte träffats på lite mer än en vecka nu och åh! vad mycket vi har att ta igen. så saknar jag morfar och mormor också. ringde mitt i deras påskfirande i går och morfar blev så glad, så glad, så glad och det gör ont ända in i själen på mig att jag inte får krama honom precis nu.
vad gjorde du igår? igår hade jag en lördag för mig själv, gick morgonpromenad som vanligt, åt frukost framför en serie för ovanlighetens skull (annars är det alltid jag och harry potter om morgnarna), fresh prince of bell air, nittiotalsserien med will smith. underbar. så pluggade jag i ett par timmar innan jag cyklade hem till mandy på långlunch. det var SÅ gott, och trevlans att få prata, prata, prata om sådant som dudes, kärlek, att vara känslomänniska och framtidsvisioner. kom hem sent och hade myskväll med mig själv i hop med solnedgången. satt i fönsterkarmen med tända ljus, té, skrivblock, penna och ben howards fantastiska album 'i forget where we where' på repeat. magiskt.
vad ska du göra i dag? jag ska till göteborg, införskaffa lite nytt till garderoben på beyond retro, fika med klara, så ska vi i kväll gå och se while she sleeps på sticky fingers, dansa, dricka öl och somna fnissiga på ett hostel vid liseberg. kommer bli e-m-i-n-e-n-t tror jag bestämt.
nämn tre saker som är bra i tillvaron just nu: att våren är kommen och en kan ha tunna kläder och inga vantar och sitta på uteserveringar och känna sig fylld på energi j-ä-m-t, att jag har så galet fina vänner här i min lilla fantastiska stad, som lagar libanesiska middagar och gör dadelbollar med hemliga ingredienser, pratar vettigt om känslor och kärlek och tycker om att sitta på hustak och blåsa såpbubblor och gå solskenspromenader och dansa till sextiotalsblues precis lika mycket som jag och slutligen är jag glad för att jag på senaste har lärt mig skänka lite mer kärlek och acceptans till mig själv. det är okej att inte vara perfekt jämt, det är okej att göra fel. de ända krav jag har är de jag sätter på mig själv, och jag har blivit duktig på att sänka de kraven och krama om mig själv oftare i stället.
vilken plats skulle du helst vilja befinna dej på nu? i göteborg med klara såklart!! snart, snart, snart.
vilket var det godaste du åt i veckan? kanske var det långlunchen i går ändå. biffar, bulgur, stekt svartkål plus stekta grönsaker, hummus och så dadelbollar och apelsinklyftor till dessert. heaven.
vad är det konstigaste du gjort i veckan? den här veckan har, för en gångs skulle inte varit så konstig som alla andra på senaste tiden har varit. den här veckan har jag mest tagit vara på egentid då jag har haft lägenheten för mig själv, pluggat bra och kommit i gång med rutiner. inga hoppsanhejsankyssar, kreativa kvällar till klockan nolltrenollnoll, torsdagsberusningar, tatueringsmaskiner eller liknande. konstigast var nog när jag var ute och sprang i fredags och helt plötsligt var på andra sidan tågrälsen, väldans långt bort hemifrån. vart vilsen på vilovägar i en och en halv timma vilket ändå är himla imponerande eftersom jag sprang konstant under den tiden. i solsken dessutom!
hur ser en typisk vardagsmorgon ut för dej? den här veckan har cirka varje morgon sett ut precis såhär: jag går upp innan sju, drar upp rullgardinerna, bäddar sängen, sträcker på kroppen, dricker vatten och tar sedan promenad på en halvtimma. oftast med bra musik i lurarna, i bland en podcast och i bland bara tankesnurr. efter promenaden mediterar jag i tio minuter, minst, och tar sedan en dusch och pyntar mig med kläder, smycken, smink et cetera innan jag slår mig ner i min fåtölj och äter min älskade gröt plus dricker té tillsammans med harry potter and the goblet of fire.
vad är bäst med söndagar? att det är mest en dag mitt emellan helgens festliga stämning och vardagens vardagligheter. på söndagar så låter jag dagen bli lite som den blir. den är oftast full av mycket tankar och känslor och liknande, efter en lång vecka av tankar, bestyr och plugg så jag tycker om att träffa vänner på en kopp te eller dylikt på någon uteservering för att få prata av mig om veckan som gått eller lyssna på deras tankar mer än att se in i mig själv så mycket. skövt. men bäst av allt kanske är den här spellistan ändå. lyssna!!
vad önskar du just nu? ingenting egentligen. allt är fint i livet just nu. jättefint faktiskt. (och visst, en skulle väl kunna få rätt på det här med kärlek för en gångs skull men även där ser jag ljusglimtor i det som en gång varit en mörk vilsen labyrint, som i twizards maze i hp. i have killed my voldemort).
ha en fabulöst fin söndag alla hjärtan. jag är så tacksam för alla era fina ord som ni lämnar här. det är underbart att vara tillbaka i bloggosfären igen. xx
ha en fabulöst fin söndag alla hjärtan. jag är så tacksam för alla era fina ord som ni lämnar här. det är underbart att vara tillbaka i bloggosfären igen. xx
distansen från en annan stad.
glitternätterna i februari
du var och är magi
det finns något med dig
kreativiteten
munspelet
emilmössan
kryckorna och cigaretten mellan mungiporna
att det står fuck it på ditt vänstra knä
du tatuerade dig för kärleken och hoppet
jag tänker ofta på de där sakerna
på dig
men inte om mer än så
en annan hand är närmare min än vad din är
och det är lika bra
distansen från en annan stad
▼ ▼ ▼
men inuti dig finns en hurricane, en hurricane, en hurricane.
godmorgon solsken! eller ja, klockan är tolv och jag har varit vaken sedan klockan sju med mina diverse morgonbestyr, men ändå. hej! solen skiner både ute och inne i dag och trots att det finns en liten sten på min ena axel som tynger, då jag har en himla massa plugg att trycka in i mitt huvud inför tentan så kan jag inte låta bli att fylla dessa vårdagar med lite fler, lite mer n-j-u-t-b-a-r-a ting. så som gårdagens löptur, eller om kvällen då jag slog mig ner och fyllde på min april-spellista, eller som nu då jag tar en paus och kliver in här för att säge hej till er. tända ljus, promenader, uteserveringar, pirr i magen. sådant fint.
☯
☯
det här var min frukost i morse. grahamsgrynsgröt med kardemumma och kanel, torkad frukt, päron, mandlar, kokos och oatly havremjölk. mumma kardemumma bokstavligt talat då kryddan passar genialiskt bra i hop med päron, tycker jag. nu vankas fler njutbara lördagsbestyr. puss
att vilja bli poet utan att läsa poesi är som att vilja bli musiker utan att lyssna på musik.
rubriken är ett citat härifrån och fotografiet är från en morgon för inte så tokigt länge sedan då jag förtärde havregrynsgröt med nötter, kokos, frysta hallon och rotkad frukt plus havremjölk. ▼
i skivande stund sitter jag i köket i min lilla delade trea mitt i centrala skövde. utanför är himlen blå och molnig, solen som snart ska gå ner lyser på hustaken och i mitt hjärta klappar våren. jag har ingen lust att varken plugga eller gå ut i solen eller ens att gå och lägga mig fastän jag skulle önska att göra precis allt det där. klockan är nitton noll fem. så himla förvirrande när det ser ut som eftermiddag där ute.
jag tänkte, bara sådär spontant dela med mig utav sådant som snurrar och kretsar kring mitt liv just nu. mycket kan läsas mellan raderna i det jag kallar mina mer poetiska texter, men någon gång i bland tycker jag det är vettigt att bara slå sig ner och skriva skriva skriva och allt som händer, det jag känner, allt jag har tänkt och fortfarande tänker på.
i dag är det nyår i mina ögon. första april känns också som en start på våren, i helgen slog klockan om till sommartid och i måndags började jag en ny och FANTASTISK kurs och jag ser äntligen lite ljus i tunneln på de problem som försökt äta upp mig inifrån flera månader i sträck.
det har inte varit några värst tunga problem egentligen. snarare små och många och de har nog varit nära på att fylla upp det där glaset och rinna ut och skapa kaos. turligt nog har det hänt mig förut och, som jag sa till min kära emma här om dagen så har jag - genom livets alla dalar - fått med mig verktyg för hur jag ska hantera de återkommande problem som försöker trycka ner mig.
jag skulle väl kunna säga att jag är på väg upp för berget nu. problemet är väl det att jag så HIMLA gärna vill upp och se utsikten och absolut inte fill falla ner i dalen igen. och åh det är väl det som hindrar mig ta en massa beslut om det där som kommer hjälpa mig ut ur tunnen, till ljuset, till frihet och verklighet.
var på en föreläsning som min vänn elin höll i dag om fixed mindset. fixed mindset handlar om att du har ett, heltenkelt fixerat mindset. men det som du snarare ska sträva efter är ett open mindset. ett öppet tänk, ett öppet sinne, när det gäller de bekymmer som gror i dig. och det jag är fixerad vid nu är väl det att jag är rädd för att falla. för jag orkar bara inte mer mörker nu. förra sommaren var svidande. och såren är precis nyläkta. är det så himla smart att gå ut och leka då? ungefär så tänker jag. men om jag öppnar mitt sinne, och försöker föreställa mig om jag skulle kunna se på det här på ett annorlunda sätt (aka open mindset) så skulle jag kunna se det som så att jag är mycket starkare och vettigare nu än då, att allt är en erfarenhet och att om jag jämt stannar inne eller springer med skydd åt just det där som skrämmer mig, hur roligt kommer livet bli då? ett liv utan leken? nej, det känns inte alls vidare kalas.
jag tänker mycket på mina hjärtslag, jag tänker mycket på sommar och jag tänker mycket på min-vardag-här-och-nu. jag har mycket att göra. och jag har inte tid att låta hjärnspöken hemsöka. därför är det just så viktigt ATT jag äter så att jag orkar röra på mig, orkar träna, orkar hänga med min fina klass, vara med om galna nätter, sitta på helensgården i timmar och dricka te, gå på möten, att ta mig igenom allt det där plugget som jämt är så ofattbart mycket. missförstå mig ej, jag är inte tillbaka där i min ätstörning på så vis att jag skippar måltider eller dylikt, utan snarare där att jag försöker hitta en balans där jag lägger okej mycket tankeverksamhet på vad jag äter och äter en okej mängd vid rätta tider som håller mig på en bra nivå och som inte gör att min stackars IBS-mage får panik.
och, när det gäller sommar och mina hjärtslag så är det väl precis det där med att inte vara så fånigt orolig för att saker ska göra ont igen som jag skulle behöva jobba på. men, alltså, jag har ju faktiskt en hel jävla verktygslåda här! den ska väl få lov att användas någon gång ändå? och vad gör skrubbsår, vad gör ens öppna sår? när det finns de som kan plåstra om och bedöva. och när det finns ett liv att leva!
nej, nu ska jag fortsätta lyssna på while she sleeps och peppa konserten på söndag(!!), eller så byter jag till curtis mayfield och dansar i gång humöret igen. hej april! gott nytt vår! move on up! xx
jag tänkte, bara sådär spontant dela med mig utav sådant som snurrar och kretsar kring mitt liv just nu. mycket kan läsas mellan raderna i det jag kallar mina mer poetiska texter, men någon gång i bland tycker jag det är vettigt att bara slå sig ner och skriva skriva skriva och allt som händer, det jag känner, allt jag har tänkt och fortfarande tänker på.
i dag är det nyår i mina ögon. första april känns också som en start på våren, i helgen slog klockan om till sommartid och i måndags började jag en ny och FANTASTISK kurs och jag ser äntligen lite ljus i tunneln på de problem som försökt äta upp mig inifrån flera månader i sträck.
det har inte varit några värst tunga problem egentligen. snarare små och många och de har nog varit nära på att fylla upp det där glaset och rinna ut och skapa kaos. turligt nog har det hänt mig förut och, som jag sa till min kära emma här om dagen så har jag - genom livets alla dalar - fått med mig verktyg för hur jag ska hantera de återkommande problem som försöker trycka ner mig.
jag skulle väl kunna säga att jag är på väg upp för berget nu. problemet är väl det att jag så HIMLA gärna vill upp och se utsikten och absolut inte fill falla ner i dalen igen. och åh det är väl det som hindrar mig ta en massa beslut om det där som kommer hjälpa mig ut ur tunnen, till ljuset, till frihet och verklighet.
var på en föreläsning som min vänn elin höll i dag om fixed mindset. fixed mindset handlar om att du har ett, heltenkelt fixerat mindset. men det som du snarare ska sträva efter är ett open mindset. ett öppet tänk, ett öppet sinne, när det gäller de bekymmer som gror i dig. och det jag är fixerad vid nu är väl det att jag är rädd för att falla. för jag orkar bara inte mer mörker nu. förra sommaren var svidande. och såren är precis nyläkta. är det så himla smart att gå ut och leka då? ungefär så tänker jag. men om jag öppnar mitt sinne, och försöker föreställa mig om jag skulle kunna se på det här på ett annorlunda sätt (aka open mindset) så skulle jag kunna se det som så att jag är mycket starkare och vettigare nu än då, att allt är en erfarenhet och att om jag jämt stannar inne eller springer med skydd åt just det där som skrämmer mig, hur roligt kommer livet bli då? ett liv utan leken? nej, det känns inte alls vidare kalas.
jag tänker mycket på mina hjärtslag, jag tänker mycket på sommar och jag tänker mycket på min-vardag-här-och-nu. jag har mycket att göra. och jag har inte tid att låta hjärnspöken hemsöka. därför är det just så viktigt ATT jag äter så att jag orkar röra på mig, orkar träna, orkar hänga med min fina klass, vara med om galna nätter, sitta på helensgården i timmar och dricka te, gå på möten, att ta mig igenom allt det där plugget som jämt är så ofattbart mycket. missförstå mig ej, jag är inte tillbaka där i min ätstörning på så vis att jag skippar måltider eller dylikt, utan snarare där att jag försöker hitta en balans där jag lägger okej mycket tankeverksamhet på vad jag äter och äter en okej mängd vid rätta tider som håller mig på en bra nivå och som inte gör att min stackars IBS-mage får panik.
och, när det gäller sommar och mina hjärtslag så är det väl precis det där med att inte vara så fånigt orolig för att saker ska göra ont igen som jag skulle behöva jobba på. men, alltså, jag har ju faktiskt en hel jävla verktygslåda här! den ska väl få lov att användas någon gång ändå? och vad gör skrubbsår, vad gör ens öppna sår? när det finns de som kan plåstra om och bedöva. och när det finns ett liv att leva!
nej, nu ska jag fortsätta lyssna på while she sleeps och peppa konserten på söndag(!!), eller så byter jag till curtis mayfield och dansar i gång humöret igen. hej april! gott nytt vår! move on up! xx
