om höstkärleken, äppellunden och klumpen i magen

okej dudes. nu är det väl så att det finns många utav er fina filurer som ska börja skolan igen. kanske för första gången? hösgskolan alltså. eller universitetet! därför tänkte jag, att det passar sig alldeles utmärkt för mig att dagdrömma mig tillbaka till september 2014 och mina första dagar i mitt nya hem, mitt nya liv, min nya vardag. i skövde, där jag skulle börja plugga psykologisk coach - kognitiv neurovetenskap och positiv psykolog i tre år. 

första veckan: 


fast tre år blev det ju inte, för nu är jag på sabbatsår! på språng igen! men det är en annan saga. vykort ett visar mamma som spatserar omkring på min innergård. tappade hakan när jag såg den för första gången. blomstrande, grönskande, doft av äpplen och höstkrisp. hamnade direkt i höst-mode och åt kanel-banan-valnötter-russin gröt inför min allra första dag i skolan. hjälp så nervig jag var. "mamma och pappa kramade mig tårögda hejdå. med en ny spännande känsla i kroppen for jag sedan för första gången igenom min nya stad, på mormors gamla cykel, rosa och mötte åtta nya klasskamrater för pubb-häng. en sådan tokigt fin start"- ord från coffeeworld (min gamla blogg).
 
efter första skoldagen gick jag och fikade med en ny vän jag funnit genom sandra beijers brevvänner-inlägg! så himla bra grej det där. tips, tips! det är alltid skönt att ha någon att bekanta sig med redan innan skolan kommit i gång. vi fikade på café rådhuset som verkligen blivit ett stammis-ställe för mig i skövde. uteserveringen är stor med plats för många, är alltid solkysst samt har superbra öl. 
 

ett klävdal. slitna jeans, vintage-trjöja, vans, små elefater i öronen, vinröda läppar och en kånken på ryggen var lite som mitt signum, på den tiden.
 
och så kom hösten. är det välkänt att det är min ABSOLUTA favorithögtid, tro? krispig luft, kanel, kardemumma, chaité, äpplen och pirr i både mage och hjärta. det är nog vad som kommer motivera mig mest till att återgå till pluggandet nästa år, hösten. allt känns liksom fint då. okej. till och med magiskt. åh, jag måste erkänna att jag har lite ont i hjärtat att jag missar den årstiden i år. fast å andra sidan, på tal om magi, googla nz + fjordland. ÅH.

under min första vecka i skövde somnade jag varje kväll i tårar. jag hade bara en huvudkudde och brukade snurra i hop täcket för att ha något att krama om. jag kände mig så himla himla e-n-s-a-m om nätterna. min nya klass kändes strålande, och jag och klara hade börjat hälsa på varandra lite grann. men det definitiva, att NU BOR JAG INTE HEMMA LÄNGRE. det var svårt att förstå och acceptera. det kändes skrämmande och läskigt. men det skulle snart ordna sig, allt gör ju det, så småningom.

hela den första veckan, så kallad intro-veckan var fylld utav olika aktiviteter. jag hängde på international speed-friending, utomhusbio med klara, förfester, kräftskiva och en himla massa andra festligheter. och även fast det gjorde att jag gick om kring som en bomb utav känslor (längtar hem, älskar det nya, så pepp på vad som ska hända, så jäkla rädd, modig, stolt och så himla himla trött) så var det sannerligen väldans värt att försöka vara med på så mycket som möjligt och hänga m ed mina nya klassisar så mycket som möjligt den första veckan (som inte inkluderar att toksupa och festa det vill säga.).
 
när helgen kom for jag hem till mina föräldrar igen. det var skönt att komma tillbaka. att bara få smaka på det där "gamla" livet lite grann. föll lyckotårar när jag sprang på saknade michaela på stortorget där hon, tillsammans med sin orkester, spelade för mänskliga rättigheter och kärlek i samhället. väldans fint. 


så lunchade jag med mamma på inkognito som en vet att jag tycker så mycket om. åt en vegansallad och pratade om veckan som gått. efteråt gick vi förbi udda tina och köpte mig universums största kudde vars påse mamma satt fast en axelrem från sin handväska, så att den hängde på höften. har nog aldrig skrattat så mycket som när hon gick in på akademibokhandeln och sjöng wiggle, wiggle-låten och skakde på hela kroppen + kudden i takt med orden! wiggle, wiggle. vilken jäkla låt egentligen. 
 
 sedan skildes mamma och jag åt och jag mötte upp ebba för fika! "äppelpaj på ariman och eko-jouice med smak av grapefrukt plus peppande prat på en uteservering var precis vad jag behövde för att hämta andan, efter en världslång intro-vecka! om söndagen for jag hem igen. och nu är redan plugget, hösten och a-l-l-t-i-n-g, egentligen i full gång och det är väldans slitsamt men kalasroligt på samma gång. åh." - coffeeworld. 

och så gick första veckan. skrev en text jag fann i datorn här om dagen om mina tankar på tågfärden tillbaka till skövde. sorg, längtan, pirr och pepp. är det någon som vill läsa den? | ps. lycka till och tusen kramar till alla er som går med magklumpar och ovisshet i detta nu. det kommer ordna sig, en dag i sänder, ett andetag i taget. du är snart där. FORTSÄTT. puss
 

muntains crave - anna von hausswolff.

nu går jag till tåget. jag ska till halmstad. med michaela, stugan, elden, gitarren, orden och inga mobiler. behöver det här så mycket. åh. hejdå ångestklumpar. nu ska jag vara med en bästis på min bästa plats på jorden en hel helg. magiskt. tror det är ett eminent botemedel mot hjärnspöken. ☮ ❤ ☯

vi hörs alldeles snart!! xx

vi är så lika och olika på samma gång och jag älskar det.

 
tre saker jag tänker på i kväll:

☯ sommarstugeliv. | om två veckor tar jag älskade och saknade michaela i handen och far dit. tänker en mobil-fri helg utav goda frukostar i blått porslin (som på fotografierna ovan, de är från i sommar, lyx delux med hallon och äpple på gröten, mumma), promenader längs havskanten, meditation, vin på altanen, solnedgångar, prat, kramar, skratt, fniss och mer kramar. 

☯ framtidsdrömmar. | i dag gjorde jag en slags lyckointervention där jag mediterade och åkte som i en tidsmaskin till framtiden för att se hur det skulle se ut om det fick bli så ultimat som jag personligen skulle vilja ha det. och det vackraste och viktigaste utav det jag såg där var följande tre: mamma och pappa och jag har en nära relation då vi stöttar varandra och är mycket närvarande i varandras liv, jag har tatuerade armar och en kamera runt halsen, loppisfynd i hela stockholms (sedärja! jag blev minsann också förvånad, men tydligen är det i sthlm jag vill bo) lyan och en kärleksfull relation och ett coaching-föreläsa-prata-i-radio-skriva-jobb och tillsist såg jag mig själv som en harmonisk person - ej fri från mina demoner men med mycket god kontroll över dessa. yin och yang - en balans som jag ska ha funnit tills dess.
 
☯ tatueringar. | en tatuerare jag tycker mycket om ska komma till göteborg snart och jag tänker skicka honom ett mail under helgen och boka mig en tid. frågan är bara vad jag ska göra. bergstoppar? tekopp? yin och yang? mandala? är det någon filur som har en idé om vad som skulle vara sådär typiskt mig så skriv. vore fint med lite inputs. jag vill gärna en till symbol-för-livet på min kropp, något som kan symbolisera den här tiden. tiden då allting går som mest upp och ner men som jag vill och jobbar med att lära mig ÄLSKA, för det är så himla viktigt, då mitt liv föralltid kommer vara fylld utav bergstoppar och djupa dalar, mer eller mindre. 

xx.

vårig jazz och lyckliga människor.

 
tre vykort från livet den senaste tiden. nummer ett symboliserar plugg, plugg, plugg. nummer två är en frukost, gröt med nötter och banan och jordnötssmör är som lördagsgodis ungärfär, som kakdeg. himla gott när jag vill lyxa till det lite, det är ju inte varje dag en unnar sig en burk jordnötssmör tyvärr. nummer tre är från när jag liselotte och ann-sofie åkte till hisingen på kalas. det var en utav de mest m-a-g-i-s-k-a kvällarna på länge. ♥


 
nu är det en ny vecka och jag känner verkligen att jag behöver säga till mig själv på skarpen för att uppehålla rutier som får mig att må bra. och det handlar inte om att äta såhär eller träna såhär eller plugga såhär, utan det är mycket snällare och, faktiskt härligare än så. den här veckan ska jag:

▼ unna mig ett fint äventyr i gbg.

▼ kramas jättemycket.
 
▼säga snälla saker till mig själv var gång jag tittar mig i speglen.
 
▼ påminna mig själv om att vara mindfull och uppmärksamma det fina i var stund. som nu, då jag noterar ljuset på skrivbordet som klara gav till mig alldeles spontant här om veckan, min fina stora kudde som är eminent bra att sitta på när en mediterar.
 
▼ skratta mycket. söka efter skratt. skämta så som jag gör när jag inte håller tillbaka, titta på roliga och serier, lyssna på roliga podcasts och prata mycket i telefon med pappa för han är bland det roligaste jag vet. 

▼ och, som jag nämnde i går så vill jag öva på att säga nej, försöka uppmärksamma och inse mitt eget värde, släppa alla jävla krav och, som även nämnt ovan utöva mindfulness.

▼ sist men inte minst vill jag lyssna på jättemycket vårig jazz och se mig om, på staden, i skolan, i parken utanför mitt fönster efter lyckliga människor. se deras leenden. för ni vet väl att sådant smittar - på riktigt? läste mycket om det i min första kurs. så nu ska jag ut och möta solen och krama klassisar och titta mig om efter lyckoleenden. men först, kan inte ni berätta om något snällt ni ska göra för er själva den här veckan? vore fint. puss!
 

sextiotalsvinyler, vinflaskor med stearinljus i och höga skratt som ekar ut på gatorna.

 
Godmorgon!! ☮. | Här sitter jag på sovrumsgolvet. Äter gröt med jordnötssmör, banan och cashewnötter, lyssnar på min nya sextiotalsspellista och filosoferar. Sextiotalsmusik är ett utomordentligt sätt att starta dagen på vill jag säga, det peppar mig precis så som jag behöver idag då pulsen är lite för hög och jag har svårare än vanligt att andas (hej massvis med plugg, en förening och ett projekt plus kreativt längtande och sommarplanerande). Hur som haver vill knäppisen ovan gärna dela mina sextiotalsfavoriter med dig här: 1960's swinging smoking dancing. 
 


Jag är med i ett projekt i sammarbete med Rädda Barnen som heter Ellen, är det någon som känner till det tro? Kortfattat så agerar jag samt två vänner samtalsledare för tio tjejer på en gymnasieskola i tio veckor, där vi informerar, diskuterar och pratar om och kring viktiga och aktuella ämnen såsom sex och kärlek, familj och vänner, sociala medier, normer och jämstäldhet, feminism, makt, mens och kropp och knopp. I går var det vår femte träff och dagens tema var sociala medier då jag fick äran att vara lite utav en expert då jag är den utav oss ledare som har mest kunskap angående sociala medier och dessutom tycker det är himla intressant och jäkla, jäkla kul! Bland annat delade jag med mig utav min histora och mina kunskaper om ätstörningar och min påverkan på och från medier och fick lov att bidra till tjejernas förståelse kring det faktum att allt som visas på nätet och i medier inte är detsamma i verklighet.

Anyway, vad jag tog med mig från denna fantastiska träff var att jag själv borde tänka mycket på vad jag egentligen publicerar - och varför. Jag slås jämt mellan det stilistiska och fotografiska vs. det knäppa och ärliga. Ett exempel är fotografierna ovan (tyckte det passade i hop med 60's eftersom jag ett. bär prickigt och två. fotografierna är svartvita - se så stilistiskt min hjärna tänker!!). Det första fotografiet har jag redan publicerat på min instagram - @_hannahellen - och det jag gjort med det breeda leendet är att jag skickat det som ett hej-jag-saknar -dig-mms till mamma. 

Att få lov att vara stilistisk tycker jag är fint. Jag är ju intresserad av fotografi - och jag vill bli bättre på att fotografera. Jag tar bilder, redigerar, väljer ut den finaste och visar upp då jag vil visa det bästa jag kan, för att sedan ta nya och bli ännu bättre. Det är ens styrka jag har som jag vill jobba på. 

Men, vad sägs som lite mer ärlighet och knäpphet mitt i allt stilistiskt och fotografiskt? Ett visst fotografi får hamna på instagram, ett visst fotografi får gå till mamma, men här, här vill jag dela båda. xx 


RSS 2.0