om höstkärleken, äppellunden och klumpen i magen

okej dudes. nu är det väl så att det finns många utav er fina filurer som ska börja skolan igen. kanske för första gången? hösgskolan alltså. eller universitetet! därför tänkte jag, att det passar sig alldeles utmärkt för mig att dagdrömma mig tillbaka till september 2014 och mina första dagar i mitt nya hem, mitt nya liv, min nya vardag. i skövde, där jag skulle börja plugga psykologisk coach - kognitiv neurovetenskap och positiv psykolog i tre år. 

första veckan: 


fast tre år blev det ju inte, för nu är jag på sabbatsår! på språng igen! men det är en annan saga. vykort ett visar mamma som spatserar omkring på min innergård. tappade hakan när jag såg den för första gången. blomstrande, grönskande, doft av äpplen och höstkrisp. hamnade direkt i höst-mode och åt kanel-banan-valnötter-russin gröt inför min allra första dag i skolan. hjälp så nervig jag var. "mamma och pappa kramade mig tårögda hejdå. med en ny spännande känsla i kroppen for jag sedan för första gången igenom min nya stad, på mormors gamla cykel, rosa och mötte åtta nya klasskamrater för pubb-häng. en sådan tokigt fin start"- ord från coffeeworld (min gamla blogg).
 
efter första skoldagen gick jag och fikade med en ny vän jag funnit genom sandra beijers brevvänner-inlägg! så himla bra grej det där. tips, tips! det är alltid skönt att ha någon att bekanta sig med redan innan skolan kommit i gång. vi fikade på café rådhuset som verkligen blivit ett stammis-ställe för mig i skövde. uteserveringen är stor med plats för många, är alltid solkysst samt har superbra öl. 
 

ett klävdal. slitna jeans, vintage-trjöja, vans, små elefater i öronen, vinröda läppar och en kånken på ryggen var lite som mitt signum, på den tiden.
 
och så kom hösten. är det välkänt att det är min ABSOLUTA favorithögtid, tro? krispig luft, kanel, kardemumma, chaité, äpplen och pirr i både mage och hjärta. det är nog vad som kommer motivera mig mest till att återgå till pluggandet nästa år, hösten. allt känns liksom fint då. okej. till och med magiskt. åh, jag måste erkänna att jag har lite ont i hjärtat att jag missar den årstiden i år. fast å andra sidan, på tal om magi, googla nz + fjordland. ÅH.

under min första vecka i skövde somnade jag varje kväll i tårar. jag hade bara en huvudkudde och brukade snurra i hop täcket för att ha något att krama om. jag kände mig så himla himla e-n-s-a-m om nätterna. min nya klass kändes strålande, och jag och klara hade börjat hälsa på varandra lite grann. men det definitiva, att NU BOR JAG INTE HEMMA LÄNGRE. det var svårt att förstå och acceptera. det kändes skrämmande och läskigt. men det skulle snart ordna sig, allt gör ju det, så småningom.

hela den första veckan, så kallad intro-veckan var fylld utav olika aktiviteter. jag hängde på international speed-friending, utomhusbio med klara, förfester, kräftskiva och en himla massa andra festligheter. och även fast det gjorde att jag gick om kring som en bomb utav känslor (längtar hem, älskar det nya, så pepp på vad som ska hända, så jäkla rädd, modig, stolt och så himla himla trött) så var det sannerligen väldans värt att försöka vara med på så mycket som möjligt och hänga m ed mina nya klassisar så mycket som möjligt den första veckan (som inte inkluderar att toksupa och festa det vill säga.).
 
när helgen kom for jag hem till mina föräldrar igen. det var skönt att komma tillbaka. att bara få smaka på det där "gamla" livet lite grann. föll lyckotårar när jag sprang på saknade michaela på stortorget där hon, tillsammans med sin orkester, spelade för mänskliga rättigheter och kärlek i samhället. väldans fint. 


så lunchade jag med mamma på inkognito som en vet att jag tycker så mycket om. åt en vegansallad och pratade om veckan som gått. efteråt gick vi förbi udda tina och köpte mig universums största kudde vars påse mamma satt fast en axelrem från sin handväska, så att den hängde på höften. har nog aldrig skrattat så mycket som när hon gick in på akademibokhandeln och sjöng wiggle, wiggle-låten och skakde på hela kroppen + kudden i takt med orden! wiggle, wiggle. vilken jäkla låt egentligen. 
 
 sedan skildes mamma och jag åt och jag mötte upp ebba för fika! "äppelpaj på ariman och eko-jouice med smak av grapefrukt plus peppande prat på en uteservering var precis vad jag behövde för att hämta andan, efter en världslång intro-vecka! om söndagen for jag hem igen. och nu är redan plugget, hösten och a-l-l-t-i-n-g, egentligen i full gång och det är väldans slitsamt men kalasroligt på samma gång. åh." - coffeeworld. 

och så gick första veckan. skrev en text jag fann i datorn här om dagen om mina tankar på tågfärden tillbaka till skövde. sorg, längtan, pirr och pepp. är det någon som vill läsa den? | ps. lycka till och tusen kramar till alla er som går med magklumpar och ovisshet i detta nu. det kommer ordna sig, en dag i sänder, ett andetag i taget. du är snart där. FORTSÄTT. puss
 

Kommentarer
Postat av: Moa

Tack för all pepp du ger mig!! Du är så bra! (ps. jag vill läsa!!!)

2015-09-03 @ 16:25:51
Postat av: Melinda

Jag vill gärna läsa den! :)

2015-09-03 @ 18:00:45
Postat av: ISA

dina bilder <3 dina texter <3

Svar: åh, tack. <3
Hannah Ellen.

2015-09-03 @ 22:48:55
URL: http://Http://isabyl.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0