att vilja bli poet utan att läsa poesi är som att vilja bli musiker utan att lyssna på musik.


rubriken är ett citat härifrån och fotografiet är från en morgon för inte så tokigt länge sedan då jag förtärde havregrynsgröt med nötter, kokos, frysta hallon och rotkad frukt plus havremjölk. 
 

 
i skivande stund sitter jag i köket i min lilla delade trea mitt i centrala skövde. utanför är himlen blå och molnig, solen som snart ska gå ner lyser på hustaken och i mitt hjärta klappar våren. jag har ingen lust att varken plugga eller gå ut i solen eller ens att gå och lägga mig fastän jag skulle önska att göra precis allt det där. klockan är nitton noll fem. så himla förvirrande när det ser ut som eftermiddag där ute.

jag tänkte, bara sådär spontant dela med mig utav sådant som snurrar och kretsar kring mitt liv just nu. mycket kan läsas mellan raderna i det jag kallar mina mer poetiska texter, men någon gång i bland tycker jag det är vettigt att bara slå sig ner och skriva skriva skriva och allt som händer, det jag känner, allt jag har tänkt och fortfarande tänker på. 

i dag är det nyår i mina ögon. första april känns också som en start på våren, i helgen slog klockan om till sommartid och i måndags började jag en ny och FANTASTISK kurs och jag ser äntligen lite ljus i tunneln på de problem som försökt äta upp mig inifrån flera månader i sträck.
det har inte varit några värst tunga problem egentligen. snarare små och många och de har nog varit nära på att fylla upp det där glaset och rinna ut och skapa kaos. turligt nog har det hänt mig förut och, som jag sa till min kära emma här om dagen så har jag - genom livets alla dalar - fått med mig verktyg för hur jag ska hantera de återkommande problem som försöker trycka ner mig. 
jag skulle väl kunna säga att jag är på väg upp för berget nu. problemet är väl det att jag så HIMLA gärna vill upp och se utsikten och absolut inte fill falla ner i dalen igen. och åh det är väl det som hindrar mig ta en massa beslut om det där som kommer hjälpa mig ut ur tunnen, till ljuset, till frihet och verklighet.

var på en föreläsning som min vänn elin höll i dag om fixed mindset. fixed mindset handlar om att du har ett, heltenkelt fixerat mindset. men det som du snarare ska sträva efter är ett open mindset. ett öppet tänk, ett öppet sinne, när det gäller de bekymmer som gror i dig. och det jag är fixerad vid nu är väl det att jag är rädd för att falla. för jag orkar bara inte mer mörker nu. förra sommaren var svidande. och såren är precis nyläkta. är det så himla smart att gå ut och leka då? ungefär så tänker jag. men om jag öppnar mitt sinne, och försöker föreställa mig om jag skulle kunna se på det här på ett annorlunda sätt (aka open mindset) så skulle jag kunna se det som så att jag är mycket starkare och vettigare nu än då, att allt är en erfarenhet och att om jag jämt stannar inne eller springer med skydd åt just det där som skrämmer mig, hur roligt kommer livet bli då? ett liv utan leken? nej, det känns inte alls vidare kalas.

jag tänker mycket på mina hjärtslag, jag tänker mycket på sommar och jag tänker mycket på min-vardag-här-och-nu. jag har mycket att göra. och jag har inte tid att låta hjärnspöken hemsöka. därför är det just så viktigt ATT jag äter så att jag orkar röra på mig, orkar träna, orkar hänga med min fina klass, vara med om galna nätter, sitta på helensgården i timmar och dricka te, gå på möten, att ta mig igenom allt det där plugget som jämt är så ofattbart mycket. missförstå mig ej, jag är inte tillbaka där i min ätstörning på så vis att jag skippar måltider eller dylikt, utan snarare där att jag försöker hitta en balans där jag lägger okej mycket tankeverksamhet på vad jag äter och äter en okej mängd vid rätta tider som håller mig på en bra nivå och som inte gör att min stackars IBS-mage får panik. 

och, när det gäller sommar och mina hjärtslag så är det väl precis det där med att inte vara så fånigt orolig för att saker ska göra ont igen som jag skulle behöva jobba på. men, alltså, jag har ju faktiskt en hel jävla verktygslåda här! den ska väl få lov att användas någon gång ändå? och vad gör skrubbsår, vad gör ens öppna sår? när det finns de som kan plåstra om och bedöva. och när det finns ett liv att leva!

nej, nu ska jag fortsätta lyssna på while she sleeps och peppa konserten på söndag(!!), eller så byter jag till curtis mayfield och dansar i gång humöret igen. hej april! gott nytt vår! move on up! xx


Kommentarer
Postat av: Clara

Du är så klok. och stark!!! Kram

Svar: ❥ tusen tack, det värmer massvis! kramar!
Hannah Ellen.

2015-04-03 @ 08:10:46
Postat av: elise

du skriver så himla bra. och jag nickar ofta igenom dina texter. känner igen mig så mycket.

Svar: ❥ vad du är fin! det värmer otroligt mycket att få höra detta. tack! ❥
Hannah Ellen.

2015-04-12 @ 12:44:33
URL: http://singmyspring.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0